Billig behandling och kirurgi för bukspottkörtelcancer i Indien.

Planera din behandling och operation för bukspottkörtelcancer i Indien med Forerunners Healthcare Consultants

Bukspottkörtelcancer är cancer i bukspottkörteln som ligger nära levern, vilken producerar enzymer som hjälper till med matsmältningen och att upprätthålla blodsockernivåerna i kroppen. Bukspottkörteln är ett litet organ som är placerat på ett sådant sätt att det är svårt att nå det. Omfattande erfarenhet och rätt utrustning behövs för att behandla bukspottkörtelcancer. Forerunners Healthcare Consultants har ett samarbete med flera framstående kirurger och de bästa sjukhusen för bukspottkörtelcanceroperation i Indien som erbjuder högkvalitativa behandlingar till överkomliga priser.

Översikt

Bukspottkörteln är ett litet organ som spelar en stor roll i vår kropp. Den ligger nära levern och producerar enzymer som hjälper till med matsmältningen och även hjälper till att upprätthålla blodsockernivåerna i kroppen. Insulin är hormonet som produceras av bukspottkörteln, vilket hjälper till att balansera glukosnivåerna i blodet. Bukspottkörtel tumör är en vävnadstillväxt som bildar en onormal massa som kallas neoplasi. Det finns inga användbara funktioner för tumörer och de växer på bekostnad av frisk vävnad. Bukspottkörtel tumör upptäcks aldrig förrän i ett sent skede. Eftersom bukspottkörteln är ett litet organ och platsen där den är belägen är knepig kan den orsaka problem för andra vitala organ. De flesta bukspottkörtelcancer börjar i de gångar som transporterar bukspottkörtelsaft. Cancer i bukspottkörteln kan kallas bukspottkörtelcancer eller karcinom i bukspottkörteln. En sällsynt typ av bukspottkörtelcancer börjar i cellerna som producerar insulin och andra hormoner. Cancer som börjar i dessa celler kallas ö-cellscancer.

Vilka är symtomen på bukspottkörtelcancer?

De vanligaste tidiga symtomen kan inkludera:

• ASmärta i magområdet som kan sprida sig till ryggen
• BGulsot
• COförklarlig viktnedgång

Andra och senare symtom

• ATarmstörningar
• BIllamående
• CFeber och frossa
• DDiabetes

Vilka är typerna av bukspottkörtelcancer?

Det finns två typer av bukspottkörtelcancer: den som utgår från exokrina körtlar och den som utgår från endokrina körtlar. Cirka 95 procent av all bukspottkörtelcancer börjar i bukspottkörtelns exokrina celler.

• ATumörer i exokrina körtlar: De flesta tumörer som påverkar exokrina körtlar kallas adenokarcinom. Denna typ av cancer bildas i bukspottkörtelns gångar. Behandlingen för dessa tumörer baseras på tumörens stadium.
• BDuktal adenokarcinom - Adenokarcinom utgör över 75 % av all bukspottkörtelcancer och utvecklas från celler som bekläder gångarna som transporterar matsmältningsjuicer till huvudgången i bukspottkörteln och sedan in i tolvfingertarmen. De kan utvecklas var som helst i bukspottkörteln. Oftast finns de i bukspottkörtelns huvud.
• CAcinuscellecarcinom - Detta är en mycket sällsynt cancer (cirka 1 % av all bukspottkörtelcancer) och utvecklas i acinuscellerna som producerar och utsöndrar matsmältningsenzymer. Dessa tumörer kan producera överdrivna mängder matsmältningsenzymer och orsaka distinkta symtom, inklusive ovanliga hudutslag och ledsmärta.
• DAdenoskvasocellulärt karcinom - Dessa tumörer liknar adenokarcinom genom att de bildas i körtlar, men cellerna plattas ut när de växer.
• EIntraduktalt papillärt mucinöst neoplasi/tumörer - Även kända som IPMN (eller IPMT), de bildas i bukspottkörtelns huvudgång eller i dess sidogrenar. De bildar fingerliknande utskott, kända som papiller, in i gången och utsöndrar en stor mängd slem som ofta gör att gången utvidgas eller dilateras. De utgör cirka 3 % av fallen. De kan vara benigna när de först diagnostiseras, men om de lämnas obehandlade kan de utvecklas till en mer aggressiv och invasiv form av cancer.
• FMucinöst cystadenokarcinom - En sällsynt malign cysta fylld med mucin – en tjock geléliknande vätska – som främst drabbar bukspottkörtelns svans och inte gångsystemet. De utgör 1–2 % av exokrina tumörer och förekommer nästan uteslutande hos kvinnor (medelålders). Om cystan (som kan växa mycket stort – upp till 20 cm) trycker på gallgången orsakar det obstruktiv gulsot.
• GPancreatoblastom - En mycket sällsynt barntumör (förekommer främst hos barn under 10 år). Den ses ännu mer sällan hos vuxna. Den består huvudsakligen av acinusceller, vissa visar gångelement och till och med endokrina celler. Dess egenskaper överlappar dem för acinuscellecarcinom.
• HSeröst cystadenokarcinom - En cysta fylld med tunn, vattnig vätska. Dessa är nästan alltid benigna tumörer, som även om de kan växa ganska stort, inte sprider sig till andra delar av kroppen. Cystiska tumörer utgör cirka 2 % av all bukspottkörtelcancer. De flesta är benigna, men deras tillväxt påverkar andra strukturer och orsakar symtom som gulsot om de trycker på gallgången.
• ISolida och pseudopapillära tumörer - Dessa är sällsynta, benigna eller låggradigt maligna tumörer som oftare ses hos flickor och unga kvinnor. De kan förekomma var som helst, men oftast finns de i svansen och består av både solida och cystiska delar. De har en god prognos om de kan avlägsnas helt eftersom de kan sprida sig.
• JTumörer i endokrina körtlar: Dessa tumörer är mindre vanliga och är oftast benigna. Även om det är sällsynt, drabbar cancer som härrör från en endokrin tumör (cystadenokarcinom) de hormonproducerande cellerna. Det finns olika typer av endokrina tumörer.
• KGastrinom (Zollinger-Ellisons syndrom) - Dessa producerar för mycket gastrin, vilket orsakar magsår i magsäcken eller tolvfingertarmen. Detta leder till svår smärta, blödning som orsakar svart tjärliknande avföring (faeces) och diarré. De förekommer i bukspottkörteln och i tolvfingertarmen. Dessa tumörer är oftast maligna, det vill säga cancerösa. Majoriteten av fallen verkar utvecklas av okända skäl, men cirka 25 % av fallen är associerade med MEN-1-syndromet och är därmed ärftliga som en del av ett genetiskt syndrom. Förbättrad tidig screening i riskgrupper kan leda till tidigare diagnos när tumörerna fortfarande är benigna.
• LGlukagonom - Dessa producerar för mycket av hormonet glukagon. Detta orsakar en mycket specifik typ av hudutslag (rodnad, sår och skorpor), anemi, munsår och diarré. Dessa tumörer är oftast maligna, det vill säga cancerösa.
• MInsulinom - Dessa producerar för mycket insulin, vilket orsakar svaghet, energiförlust, yrsel och dåsighet. Dessa tumörer är nästan alltid benigna, det vill säga icke-maligna och icke-cancerösa. Insulinom är den vanligaste och mest kända typen av öcellstumör i bukspottkörteln och utgör mer än 75–80 % av sporadiska funktionella öcellstumörer i bukspottkörteln.
• NPPom - Dessa är också oftast maligna, det vill säga cancerösa.
• OSomatostatinom - Producerar för mycket av hormonet somatostatin. Detta orsakar gallsten, diabetes och diarré med skrymmande, fet och illaluktande avföring (steatorré). Dessa tumörer är oftast maligna, det vill säga cancerösa.
• PVIPom - Producerar för mycket av hormonet VIP. Detta orsakar mycket vattnig diarré, rodnad i ansiktet och högt blodtryck. Dessa tumörer är oftast maligna, det vill säga cancerösa.

Hur diagnostiseras bukspottkörtelcancer?

Den exakta orsaken är okänd.

Hur ställs diagnosen bukspottkörtelcancer?

Läkaren kan utföra ett antal procedurer, inklusive en eller flera av följande för att bekräfta cancern:

• AFysisk undersökning - Läkaren undersöker hud och ögon för tecken på gulsot. Läkaren undersöker också buken för att kontrollera förändringar i området nära bukspottkörteln, levern och gallblåsan samt för att kontrollera ascites.
• BLaboratorietester - Läkaren kan ta blod-, urin- och avföringsprover för att kontrollera bilirubin och andra ämnen. Blockering av en tumör kan orsaka att nivån av bilirubin i blodet, avföringen eller urinen blir mycket hög. Höga bilirubinnivåer kan bero på cancer eller på icke-cancerrelaterade tillstånd.
• CCT-skanning (datortomografi) - En röntgenmaskin kopplad till en dator tar en serie detaljerade bilder. Datorn sätter samman röntgenbilderna för att skapa bilder av bukspottkörteln och andra organ och blodkärl i buken.
• DUltraljud - Ultraljudsproceduren kan använda en extern eller intern enhet, eller båda typerna:
• ETransabdominellt ultraljud - För att skapa bilder av bukspottkörteln placerar läkaren ultraljudsenheten på buken och flyttar den långsamt runt.
• FEUS (endoskopiskt ultraljud): Läkaren för in ett tunt, belyst rör (endoskop) genom patientens mun och magsäck, ner i den första delen av tunntarmen. I spetsen på endoskopet sitter en ultraljudsenhet. Läkaren drar långsamt tillbaka endoskopet från tarmen mot magsäcken för att skapa bilder av bukspottkörteln och omgivande organ och vävnader.
• GERCP (Endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi) Läkaren för in en endoskop genom patientens mun och magsäck, ner i den första delen av tunntarmen. Läkaren för in ett mindre rör (kateter) genom endoskopet i gallgångarna och bukspottkörtelgångarna. Efter att ha injicerat kontrastmedel genom katetern i gångarna, tar läkaren röntgenbilder. Röntgenbilderna kan visa om gångarna är förträngda eller blockerade av en tumör eller annat tillstånd.
• HPTC (Perkutan transhepatisk kolangiografi) Ett kontrastmedel injiceras genom en tunn nål som förs in genom huden i levern. Om det inte finns någon blockering, bör kontrastmedlet flöda fritt genom gallgångarna. Kontrastmedlet gör att gallgångarna syns på röntgenbilder. Från bilderna kan läkaren avgöra om det finns en blockering orsakad av en tumör eller annat tillstånd.
• IBiopsi I vissa fall kan läkaren ta bort vävnad. En patolog undersöker sedan vävnaden i mikroskop för att leta efter cancerceller. Läkaren kan erhålla vävnad på flera sätt. Ett sätt är att föra in en nål i bukspottkörteln för att ta bort celler. Detta kallas finnålspunktion. Läkaren använder röntgen eller ultraljud för att vägleda nålen. Ibland erhåller läkaren ett vävnadsprov under EUS eller ERCP. Ett annat sätt är att öppna buken under en operation.

Vilka är riskfaktorerna för bukspottkörtelcancer?

Bästa sjukhusen för bukspottkörtelcancerkirurgi i Indien

De främsta sjukhusen för bukspottkörtelcancerkirurgi i Indien erbjuder omfattande lösningar för patienter med bukspottkörtelsjukdom, som omfattar behandlingsmetoder som är skräddarsydda för varje patient. De bästa läkarna för bukspottkörtelcancer i Indien ger behandling beroende på patientens tillstånd och därför kan behandlingsplanen skilja sig från patient till patient. Kostnaden för Whipple-kirurgi i Indien är betydligt mer överkomlig än den som erbjuds i västländerna.

Topp 10 sjukhus för bukspottkörtelcancerkirurgi i Indien

Manipal Hospital (Old Airport Road), Bangalore Global Hospital, Mumbai Fortis Memorial Research Institute (FMRI), Gurgaon Fortis Hospital (Bannerghatta Road), Bangalore Artemis Hospital, Gurugram Saifee Hospital, Mumbai Medanta - The Medicity, Gurugram Max Super Speciality Hospital, Delhi Kokilaben Dhirubhai Ambani Hospital, Mumbai Jaslok Hospital, Mumbai BLK Max Super Speciality Hospital, Delhi Indraprastha Apollo Hospital, Delhi

Indiens 10 främsta pankreascancerkirurger

Dr. Shailesh ShrikhandeGI & HPB Kirurgisk onkologi — Global Hospital, Mumbai Dr. (Prof.) Amit JavedGI & HPB Kirurgisk onkologi — FMRI Gurgaon, Gurugram Dr. Adarsh ChaudharyGI & HPB Kirurgisk onkologi — Medanta Medicity, Gurugram Dr. Manish JainGI & HPB Kirurgisk onkologi — BLK Max Hospital, Delhi Dr. C. PalaniveluGI & HPB Kirurgisk onkologi — GEM Hospital, Chennai Dr. Randhir SudGI & HPB Kirurgisk onkologi — Medanta Medicity, Gurugram Dr. Mohan MenonGI & HPB Kirurgisk onkologi — Breach Candy Hospital, Mumbai Dr. Anil KamathGI & HPB Kirurgisk onkologi — Apollo Hospital, Bangalore

Vilka är de olika stadierna av bukspottkörtelcancer?

Bukspottkörtelcancer har en cykel med fyra stadier;

Stadium 1: Även kallat resektabelt stadium, där cancern är lokaliserad och i sitt inledande skede inuti själva bukspottkörteln. Cancerns storlek kan vara stor. Detta stadium indikerar också att cancern ännu inte har nått de närliggande lymfkörtlarna till bukspottkörteln och att den inte har spridit sig till andra delar av kroppen.

Stadium 2: Även kallat lokalt avancerad cancer, har cancern spridit sig till tolvfingertarmen eller gallgången och har invaderat andra vävnader och organ som ligger intill bukspottkörteln, men cancern har inte spridit sig till närliggande lymfkörtlar.

Stadium 3: Även kallad metastaserad cancer. Den kan ha uppnått vilken storlek som helst och kan ha trängt in i vävnader som omger bukspottkörteln från alla sidor eller till avlägsna delar av kroppen som lungor, lever eller bukhåla.

Stadium 4: Detta stadium är ytterligare underindelat i två stadier, 4A och 4B. Detta stadium kallas även för återfallsstadiet, under vilket cancern kan ha påverkat närliggande organ som magsäcken, mjälten, tjocktarmen eller de närliggande stora blodkärlen. När det är stadium 4B innebär det att cancern har spridit sig långt och brett och har nått lungorna eller levern.

Vilken är behandlingen och kirurgin för bukspottkörtelcancer?

Fyra typer av standardbehandlingar används.

Kirurgi

• ABotande kirurgi
• BPalliativ kirurgi

Botande kirurgi Om tumören är liten och det inte finns några tecken på spridning, anses kirurgi vara det mest effektiva behandlingsalternativet. Beroende på var cancern sitter och hur stor del av bukspottkörteln som är inblandad, kan potentiellt hela eller bara en del av bukspottkörteln avlägsnas.

Palliativ kirurgi - Om cancern har spridit sig och inte kan avlägsnas, finns det ett antal operationer som kan rekommenderas av din läkare för att lindra vissa av sjukdomens symtom. De vanligaste symtomen som kräver kirurgiskt ingrepp är gulsot, tarmobstruktion och smärta. Blockeringen orsakad av tumören i gången kan behandlas på ett antal sätt.

• AInsättning av ett plast- eller metallrör som kallas stent Vanligtvis kan detta sättas in endoskopiskt medan patienten är sederad.
• BBiliär bypass Choledocho-Jejunostomi - om det inte är möjligt att placera ett stent, kan en operation utföras som tillåter gallan att dräneras genom att kringgå blockeringen. Det innebär att gallgången skärs av ovanför blockeringen och sedan återansluts direkt till tunntarmen.

• AGastrisk bypass Den övre delen av tunntarmen – tolvfingertarmen – kan blockeras av tumören. Vid denna operation kopplas tolvfingertarmen nedanför blockeringen direkt till magsäcken, vilket gör att maten kan passera ner i tarmarna och lindrar tarmobstruktionen.

• ACoeliac Plexus Nerve Block - Nerverna från bukspottkörteln samlas strax bakom den i en tjock bunt som kallas Coeliac Plexus. Genom att injicera ett speciellt kemiskt medel direkt i denna nervplexa kan du få smärtlindring.

Vad är målinriktad terapi för bukspottkörtelcancer?

Kemoterapi är en cancerbehandling som använder läkemedel för att stoppa tillväxten av cancerceller, antingen genom att döda cellerna eller genom att stoppa cellerna från att dela sig. När kemoterapi tas via munnen eller injiceras i en ven eller muskel, kommer läkemedlen in i blodomloppet och kan nå cancerceller i hela kroppen (systemisk kemoterapi). När kemoterapi placeras direkt i ryggraden, ett organ eller en kroppshåla som buken, påverkar läkemedlen främst cancerceller i dessa områden (regional kemoterapi). Hur kemoterapin ges beror på typen och stadiet av den cancer som behandlas.

Strålbehandling för bukspottkörtelcancer

Strålbehandling är en cancerbehandling som använder hög-energi strålar för att döda cancerceller. Det finns två typer av strålbehandling. Extern strålbehandling använder en maskin utanför kroppen för att rikta strålning mot cancern. Intern strålbehandling använder ett radioaktivt ämne förseglat i nålar, frön, trådar eller katetrar som placeras direkt i eller nära cancern.

Målinriktad terapi för bukspottkörtelcancer

Mer nyligen har eran av målinriktad terapi genererat mycket intresse för att upptäcka bättre metoder för patienter med bukspottkörtelcancer. Målinriktad terapi använder läkemedel som angriper specifika abnormiteter inom cancerceller. Målinriktad terapi kan fungera genom att:

• ABlockera den process som förändrar normala celler till cancer, och därmed stoppa den onormala tillväxtbeteendet hos en tumör
• BFörhindra bildandet av blodkärl som förser tumören med näringsämnen

Vilken uppföljningsvård ska tas efter bukspottkörtelcancerkirurgi?

Regelbundna undersökningar är nödvändiga för att avgöra om cancern har återkommit eller spridit sig. Många av de metoder som används för att diagnostisera cancern kan användas för att utvärdera patientens återhämtning. Dessa kan inkludera datortomografi (CT), magnetresonanstomografi (MRT) och röntgenundersökningar, bland andra. Dessutom kommer behandlingsteamet att behöva övervaka patientens hormonersättningsterapi eller andra pågående behandlingar.

Vilka är fördelarna med behandling och kirurgi för bukspottkörtelcancer?

Även om många av behandlingarna kan orsaka biverkningar, kan dessa vanligtvis kontrolleras väl med läkemedel. Behandling kan ges av olika skäl, och de potentiella fördelarna kommer att variera beroende på varje persons situation. Behandling ökar chanserna till positiva resultat genom användning av kirurgi, strålning eller kemoterapi. Om den diagnostiseras tidigt, främjar cancerbehandlingar utrotning av tumörer och cancervävnader och kan öka positiva prognoser. Behandlingar av bukspottkörtelcancer lindrar patienten från smärta, vilket hjälper dem att leva ett bättre liv.

Varför välja Indien för behandling och kirurgi av bukspottkörtelcancer?

I Indien finns det många sjukhus som specialiserar sig på olika typer av cancerbehandlingar, inklusive behandling av bukspottkörtelcancer. Bukspottkörtelcancerexperterna på dessa sjukhus är välutbildade inom onkologi och kirurgi. Nivån på hälso- och sjukvårdstjänsterna vid de ledande sjukhusen och medicinska centra i Indien är i nivå med vad som erbjuds i USA och Storbritannien. Indien har flera sjukhus och medicinska centra som är allmänt kända för sina bästa medicinska och hälso- och sjukvårdstjänster inom en mängd olika områden. Läkare och kirurger hanterar många fall varje dag och är skickliga på att utföra svåra och komplicerade operationer. De flesta sjukhus använder avancerade terapimetoder för alla cancerbehandlingar.

Städer i Indien som erbjuder kirurgi för bukspottkörtelcancer i Indien är följande: